Barsebäck LOGGA

Historik

Vår historia börjar 1965 och de drygt 50 år som sedan följt har varit minst sagt händelserika. Här kan du läsa om viktiga händelser i Barsebäcksverkets historia.

1965

Den 10 december 1965 beslutar Sydkrafts styrelse att köpa mark för ett nytt kraftverk. Priset är 9,5 miljoner kronor och säljare är greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikommiss.

Att Barsebäck väljs har flera orsaker: få människor bor inom 5-kilometerzonen runt det planerade verket, en enda markägare, närhet till existerande 400 kV-ledningar och elkunder samt möjlighet att leverera hetvatten till Lund och Malmö.

1969

Sydkraft beställer Barsebäck 1 från Asea Atom, med option på Barsebäck 2. Effekten är 570 MW. Kostnaden uppgår till knappt en miljard kronor per aggregat, inklusive första bränsleladdningen.

Inför beställningen av B1 har Sydkraft försäkrat sig om ett så kallat saxningsavtal med danska Elkraft. Det innebär att danskarna utöver löpande kraftutbyte köper 150 MW från Barsebäck i fasta leveranser under fyra år.

1970

Sydkraft beställer B2, ytterligare en 570 MW kokarreaktor av Asea Atom. Förutom reaktor, hjälpsystem och bränsle beställer man även kontrollutrustning med elektriska hjälpkraftsystem. Turbin och generatoranläggning beställs av Stal-Laval.

1975

Vid nyår förses Barsebäck 1 med bränsle och den första kärnreaktionen sker den 18 januari. Den 15 maj kl. 21.43 levererar Barsebäcksverket sin första el på nätet.

1976

Riksdagen antar Villkorslagen. Detta innebär att nya reaktorer inte får förses med bränsle förrän ägaren visat att avfallet kan omhändertas på ett säkert sätt. Centern presenterar en avvecklingsplan inför valet. Planen innebär att de fem kärnkraftverk som är i drift ska avvecklas och att Barsebäck 2 inte får tillföras bränsle.

Barsebäck 2 åläggs att visa upp ett avtal om upparbetning av det använda bränslet i enlighet med Villkorslagen innan starttillstånd kan ges. Barsebäck får ett upparbetningsavtal med franska Cogema och regeringen beviljar laddningstillstånd enligt Villkorslagen för Barsebäck 2.

1977

Barsebäcks andra aggregat kopplas in på nätet den 21 mars. Provdrift vid full effekt uppnås den 12 juni, tre veckor tidigare än planerat.

1978

Ett betänkande från Energikommissionen överlämnas till regeringen. Kommissionen rekommenderar inte avveckling av kärnkraften utan menar att man ska vidareutveckla tekniken. Regeringen med statsminister Thorbjörn Fälldin (C) avgår på grund av motsättningarna i frågan om kärnkraften. Folkpartiet med statsminister Ola Ullsten bildar en minoritetsregering.

1979

Den 28 mars 1979 orsakar en kombination av tekniska och mänskliga fel en olycka i kärnkraftverket på Three Mile Island utanför Harrisburg, USA. I juni tillsätts den så kallade Konsekvensutredningen för att belysa effekterna vid en avveckling av kärnkraften.

Upp

1980

Den 23 mars går det svenska folket till valurnorna för att rösta om kärnkraften. Det är inte en fråga om kärnkraften ska avvecklas utan när. De snarlika och mest kärnkraftspositiva röstsedlarna, linje 1 och 2, får tillsammans 58% av rösterna. Efter folkomröstningen beslutar riksdagen att de kärnkraftsaggregat som är under byggnation ska fullföljas. Ingen mer utbyggnad ska ske, och kärnkraften ska vara avvecklad i Sverige senast år 2010.

1981

Riksdagen beslutar att samtliga tolv kärnkraftsaggregat ska förses med extra säkerhetsfilter. Barsebäcks filter står klart 1985 och de övriga 1988.

1987

Barsebäck 1 gör sitt bästa produktionsår någonsin med närmre 4,6 TWh.

1989

Effekthöjningar som har pågått i omgångar på båda blocken sedan 1985 avslutas. Byte av delar i turbinanläggningarna och termisk effekthöjning i reaktorerna har gjort att effekten ökat med sammanlagt 90 MW.

Upp

1991

Efter flera år med goda produktionsresultat, gör Barsebäcksverket sammanlagt sitt bästa produktionsår någonsin med 9,1 TWh. Båda anläggningarna producerar med över 90% tillgänglighet totalt sett under året.

1997

Riksdagen antar efter kritik från bland annat kraftindustrin och Industriförbundet regeringens proposition: "Lagen om kärnkraftens avveckling".

1998

I februari beslutar regeringen med stöd i "Lagen om kärnkraftens avveckling" att stänga Barsebäck 1 den 1 juli 1998. Barsebäck 2 ska stängas den 1 juli 2001, förutsatt att bortfallet av elproduktionen kan kompenseras genom tillförsel av förnybar elkraft och minskad elanvändning.

Den 23 februari lämnar Sydkraft in en anmälan till EG-kommissionen. De hävdar att beslutet om stängning av Barsebäcks reaktorer strider mot Europakonventionen och EG-rätten. Barsebäck Kraft ansöker två dagar senare om rättsprövning i Regeringsrätten. Anmälningarna handlar om att konsekvensen av en stängning blir att konkurrensen på den svenska elmarknaden förändras på ett otillbörligt sätt. De menar också att det inte gjorts någon miljökonsekvensbeskrivning enligt EG:s direktiv. Den 14 maj beslutar Regeringsrätten att inhibera (skjuta upp) stängningen av Barsebäck 1 i avvaktan på att frågan blir juridiskt prövad.

Parallellt med Regeringsrättens prövning pågår förhandlingar mellan staten och ägaren Sydkraft. Sydkraft har sedan 1997 haft en oförändrad inställning till en uppgörelse som förutsätter att: det aviserade beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften fattas av riksdagen i parlamentariskt riktig ordning och juridiskt riktiga former; Att de båda reaktorerna i Barsebäcksverket beaktas som en enhet; Att Sydkraft kompenseras fullt ut för en förtida avveckling och kompensationen ska ske i form av elproduktionskapacitet.

Produktionsmässigt är 1998 det bästa året sedan 1991 för Barsebäck. Kärnkraftverket producerade 8,3 TWh

1999

Den 16 juni offentliggörs Regeringsrättens dom. Domen innebär att regeringens beslut om stängning av en reaktor ska stå fast. Det är alltså inte i strid med svensk grundlag att stänga Barsebäck. Den 5 november får Sydkraft avslag på sin inhibitionsansökan i konkurrensärendet. Samma dag överklagar Sydkraft beslutet i hovrätten. Den 30 november 1999 stängs Barsebäck 1. För att behålla kompetensen ges medarbetarna på Barsebäck en anställningsgaranti.

Som en följd av överenskommelsen mellan regeringen, Sydkraft och Vattenfall blir Barsebäck ett dotterbolag till Ringhals AB den 1 augusti 2000. Vattenfall kommer genom avtalet att äga 74,2 procent av Ringhals, och Sydkraft 25,8 procent. Ringhals och Barsebäck bildar tillsammans Ringhalsgruppen och samarbetet börjar utvecklas.

Upp

2000

Barsebäck 2 drivs vidare. En förutsättning för att Barsebäck 2 ska kunna avvecklas är att Sverige klarar att spara eller ersätta motsvarande el som Barsebäck 2 producerar. Det ska ske genom att ny kraftproduktion tas fram och genom en rad åtgärder riktade mot företag och privat konsumtion. Enligt energiuppgörelsen mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet som presenteras den 4 februari 1997, ska Barsebäck 2 avvecklas före den 1 juli 2001. Men riksdagens villkor för stängningen – produktion av förnybar energi samt besparingar - uppfylls inte. Enligt regeringens bedömning kommer stängningen inte heller att kunna genomföras förrän 2003.

Regeringen föreslår i en skrivelse till riksdagen en rad åtgärder för att möjliggöra en stängning av Barsebäcks andra reaktor. Det är satsningar på vindkraft, utformning av tekniska system och en fortsatt ökning av miljörelateringen i elproduktionen genom skatteväxling som främjar produktion och handel med el från förnybara energikällor. Enligt regeringen bör en ytterligare prövning genomföras 2003.

2001

Barsebäck producerar 4,4 TWh elektricitet, vilket är det tredje bästa resultatet genom tiderna för Barsebäck 2. Barsebäck miljöcertifieras efter ISO 14001.

2002

Den modernisering av Barsebäck som pågått under de tre senaste revisionerna avslutas. Anläggningen är nu i ett skick som ska ge bättre leveranssäkerhet och kortare avställningar i framtiden.

Myndigheten Svenska Kraftnät publicerar en rapport om kraftläget i Sverige. De varnar för effektbrist om vintern blir kall. Så lite vatten som det är i Sveriges vattenmagasin har det inte varit på de senaste 50 åren. Elimporten har aldrig varit större. I november har priset legat konstant över 40 öre per kilowattimme. Med nätavgifter och skatter är hushållselen nu uppe i över 1 krona per kilowattimme. Barsebäck 2s vara eller icke vara kommer att politiskt prövas under våren 2003.

2003

Energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet resulterar i att stängningen av Barsebäck 2 kommer att inkluderas i de förhandlingar som redan pågår med kärnkraftbranschen angående en långsiktig utfasning av kärnkraften i Sverige.

Den politiska viljan är att stänga Barsebäck 2 först av kvarvarande reaktorer i Sverige. Tidpunkter som nämns är 2004 eller 2005. Förhandlingarna måste ha nått ett resultat senast april 2004, annars kan regeringen besluta om stängning med stöd i "lagen om kärnkraftens avveckling".

2004

Barsebäck 2 gör sitt bästa produktionsår någonsin med 4,7 TWh. Samtidigt blir de försenade förhandlingarna mellan kärnkraftsindustrin och regeringen avbrutna och regeringen tar ensamt över ansvaret för kärnkraftsavvecklingen. Efter en politisk uppgörelse mellan S, V och C enas de tre partierna den 4 oktober att Barsebäck 2 ska stängas under 2005.

Näringsdepartementet lämnar onsdagen den 24 november ett förslag om upphörande av drifttillstånd av Barsebäck 2, det vill säga ett förslag om ett stängningsdatum av Barsebäcks andra reaktor. Regeringen tar den 16 december beslutet om att stänga Barsebäck 2 den 31 maj 2005.

2005

321 personer överklagar till Regeringsrätten, i mars, regeringens beslut att stänga Barsebäck 2. Den 30 april meddelar regeringsrätten att de inte betraktar de sökande som parter och därför har man inte prövat ärendet utan avvisar ansökningarna.
Den 31 maj vid midnatt stoppas elproduktionen vid Barsebäck 2. För personalen börjar en treårig garantitid att löpa. Den innebär att övertalig personal har tre år på sig att med full lön hitta ny sysselsättning eller någon annan permanent lösning, till exempel pension.

2006

Arbete med att förbereda Barsebäck för avställnings- och servicedrift pågår. Barsebäck Kraft blir miljöprövade och får tillstånd för verksamheten fram till och med år 2012. Det sista bränslet från Barsebäck 2 skickas till Clab i Oskarshamn.

2007

Omställningsarbetet fortsätter, med bland annat stora eljobb. För att spara energi och minska miljöpåverkan genomförs stora ändringar i verkets elförbrukning. Personalomställningen fortsätter med goda resultat, bland annat med planerade pensionsavgångar och nya arbeten på kärnkraftverket i Ringhals och andra företag. En stor dekontaminering i primärsystemen (reaktortanken och rören till och från)påbörjas.

2008

Dekontamineringen avslutas med mycket gott resultat, vilket ger bättre arbetsmiljö fram till dess att rivningen kan starta. Kontrollrummen avmannas och ett nytt övervakningssystem tas i bruk. Personalomställningen går fortsatt bra och målet är att ingen övertalig ska gå ut i arbetslöshet efter garantitidens slut. Ett nytt Infocenter invigs.

2009

Servicedriften fortsätter med minskad miljöbelastning genom byten av värmesystem och minskad elanvändning. Infocenter och verket får allt fler besökare. BKAB börjar med sommaröppet.

Upp

2010

Ett stort projekt för radiologisk kartläggning av anläggningen startas.

2011

Cementingjutning av aktiva filtermassor tar fart. Filtermassorna kommer från drift och från rentvättning av reaktortankarna och system. Efter ingjutning transporters cementtunnorna till slutförvaret för driftavfall vid Forsmark. Detta arbete minskar mängden radioaktivitet i Barsebäck och därmed också vår riskexponering.

2012

Projektering för att ta hand om reaktorernas interna delar startas. Detta är ett förberedande arbete inför rivningen.

2013

Kävlinge kommun och anläggningsägaren Eon Kärnkraft Sverige AB (EKS) för diskussioner om det tillfälliga lager som Barsebäck vill bygga. Barsebäck vill bygga lagret för att lagra ståltankar med segmenterade interndelar. Kommunen avslår Barsebäcks bygglovsansökan och projektet förskjuts tidsmässigt. Både parter har samma mål - att riva anläggningen.

2014

Barsebäck Kraft AB (BKAB) beviljas bygglov för att uppföra tillfälligt lager för att lagra ståltankar med interndelar.
Förhandlingar pågår under året om att Eon Kärnkraft Sverige, (EKS) ska överta Ringhals AB:s ägandedel i BKAB. Strax före årsskiftet kom beslut och från och med den 1 januari 2015 är EKS 100% ägare av BKAB. EKS äger sedan tidigare själva anläggningen och industrifastigheten.

2015

I oktober tas det första spadtaget för det tillfälliga interndelslagret som beräknas vara färdigt under sommaren 2016. Interndelslagret ska rymma reaktortankarnas interna delar i väntan på att annan lagring är möjlig. Byggnaden kommer underlätta och snabba på den framtida rivningen. En större del av Eon, som EKS tillhör, knoppas av från moderbolaget och en ny energikoncernen bildas, vid namn Uniper. Företaget äger både anläggningen och organisationen på Barsebäck. I Uniper ingår också en del av den svenska storskaliga basproduktionen, som består av bland annat kärnkraft och vattenkraft som tidigare tillhörde Eon.

 2016

Den 1 juli invigs interndelslagret och arbetet med att segmentera de interndelar som finns kvar på Barsebäck påbörjas. Projektet beräknas ta tre år för de bägge blocken och mellan 70-80 lådor ska tas ut till interndelslagret. I november tas den första lådan ut.

Upp

Sidan uppdaterad den 16 juni 2017