Fördelen med strålning är att den är lätt att mäta och faktiskt försvinner med tiden. Riskerna och strålningens biologiska verkan är också välkända efter många år av forskning. Det finns många typer av strålning och de olika typerna har olika egenskaper.

Joniserande strålning

Joniserande strålning kan delas in i elektromagnetisk strålning, en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält (gammastrålning och röntgenstrålning) och partikelstrålning, en ström av partiklar från atomkärnor (alfa-, beta- och neutronstrålning). Gammastrålning och röntgenstrålning är samma typ av strålning, men med olika ursprung. Röntgenstrålning skapas på konstgjord väg med hjälp av röntgenrör, gammastrålning kommer från atomkärnorna i radioaktiva ämnen.

Joniserande strålning kan bilda joner i det bestrålade föremålet, så kallad jonisering. Jonisering kan innebära bestående förändringar eller skador hos det som bestrålats, till exempel hos arvsmassan i kroppens celler. En vanlig missuppfattning är att det som blir bestrålat också blir strålande. Däremot kan föremål som smutsas ner med radioaktiva partiklar, kontamineras, bli strålande.

Icke-joniserande strålning

Denna strålning är elektromagnetisk strålning som inte orkar slå sönder atomer eller molekyler. Då bildas inte heller joner men det hindrar inte att den ändå kan orsaka andra förändringar och skador hos det som bestrålas. Ultraviolett strålning (UV-strålning) kan ju till exempel ge solsveda och i värsta fall ändra hudcellernas egenskaper på ett sätt som kan leda till cancer.

Icke-joniserande strålning delas in i optisk strålning och radiofrekvent strålning. Optisk strålning delas i sin tur upp i synligt ljus, UV-strålning och infraröd strålning.

Den del av den optiska strålningen som vi kan uppfatta med våra ögon är synligt ljus.

UV-strålning

Denna kommer till största delen från solen, en naturlig strålkälla alltså, men kan också skapas på konstgjord väg (i solarier och elsvetsar till exempel).

Infraröd strålning

Infraröd strålning sänds ut från alla varma föremål som till exempel glödlampor och spisplattor.

Radiofrekvent strålning

Mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa elektromagnetiska fält, är till större delen skapad på konstgjord väg och samlas under begreppet för radiofrekvent strålning.

Ultraljud

Ultraljud räknas också till icke-joniserande strålning och skapas på konstgjord väg.

Så mäts strålning

Aktivitet

Ett radioaktivt ämnes aktivitet mäts i becquerel (Bq). En becquerel betyder att en radioaktiv atomkärna omvandlas per sekund. Överskottet av dess energi sänds ut som joniserande strålning. Normal aktivitet inuti en vuxen människa är ca 7000 Bq (100 Bq/kg).

Stråldos

Den mängd strålning som kroppen tar upp kallas stråldos och mäts i millisievert (mSv), tusendels sievert.

Halveringstid

Alla radioaktiva ämnen blir med tiden icke-radioaktiva. Hur fort det går beror på ämnets egenskaper. Halveringstid är den tid det tar innan aktiviteten i ett radioaktivt ämne har minskat till hälften. Halveringstiden mäter inte hur farligt ett ämne är, utan bara hur snabbt strålningen från det minskar.

Strålskydd

På ett kärnkraftverk handlar en stor del av säkerhetsarbetet om säker strålmiljö. På Barsebäck finns det fortfarande radioaktivt material kvar i anläggningen och det är viktigt att radioaktiva ämnen inte sprids i anläggningen, till personal och omgivningen. Strålning på ett kärnkraftverk kan stoppas av centimetertjock bly, decimetertjock betong eller två meter vatten. Att hålla avstånd från ett radioaktivt föremål räcker ofta som ett fullgott strålskydd. Interndelslagret utgör en viktig del för rivningen av Barsebäcks kärnkraftverk.Ståltankarna tillsammans med byggnadens betongväggar skyddar omgivningen helt mot den strålning som kommer från interndelarna.

Läs mer om hanteringen av rivningsavfallet

Image
Radiological protection

 

Ett kärnkraftverk är indelat i zoner. Indelningen beror på hur stor strålningsnivån är. Zonerna kallas för kontrollerade områden. Man klär alltid om när man skall gå in på kontrollerat område. Det gäller oavsett om man skall utföra reparationer, läsa av instrument, städa eller bara göra ett studiebesök.

Alla som arbetar inne i anläggningarna har en dosimeter som registrerar strålning. Dosimetern läses av och nollställs en gång i månaden. Dessutom använder man ytterligare en dosimeter där man direkt kan avläsa strålningsnivån. Samtliga mätvärden för dosimetrarna lagras i centrala register. Vid speciella arbeten i anläggning tar man med sig instrument som registrerar om strålning förekommer.

Radioaktivitet kan tvättas bort

Varje gång man lämnar ett kontrollerat område där radioaktivitet kan finnas måste man passera en rammonitor. I den kontrolleras att man inte bär med sig några radioaktiva partiklar. Om mätningen ger utslag måste man tvätta sig, oftast bara händerna, och sedan kontrolleras på nytt.

Verktyg och komponenter som har använts i processen kan också tvättas rena från radioaktiva partiklar och kan därefter lämna anläggningen.

Stråldosgränser

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, sätter i Sverige gränserna för hur mycket strålning man får utsättas för. Dosgränserna gäller inte bara för personal vid kärnkraftverk, utan omfattar också personer som arbetar med joniserande strålning inom till exempel sjukhus, industri och forskning.

Maximalt får man per person och år utsättas för 20 mSv. Andra dosgränser gäller för gravida kvinnor.

Exempel på stråldoser

Stråldos

mSv

Tandröntgen

0,01

Magröntgen

1

Årlig genomsnittsdos till kärnkraftmedarbetare (på kärnkraftverk i drift)

2,5

Årlig genomsnittsdos till personal på trafikflygplan

5

Helkroppsdos till följd av större röntgenundersökning, typ tarmröntgen

6

Akut strålsjuka (illamående, kräkningar)

1 000

Ungefär hälften dör vid akut helkroppsdos

3 000

100 procents dödlighet vid akut helkroppsdos

5 000

Strålningspåverkan

Strålning från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning har så hög energi att den kan förändra atomer som kommer i dess väg, och den kallas därför joniserande.

Om mänsklig kroppsvävnad utsätts för strålning kan till exempel cellernas arvsmassa (DNA) skadas. Normalt repareras de skadade cellerna eller stöts bort, men skadorna kan också leda till cancer. Höga stråldoser som dödar många av cellerna i vävnaden, kan dessutom orsaka akut strålsjuka och fosterskador.

Med de kunskaper man har idag om strålning, räknar man med att en engångsdos på 20 mSv ökar risken att dö i cancer med 0,1 procent. Det kan dröja ända upp till 20 år innan cancer på grund av låga stråldoser visar sig.

Naturlig bakgrundsstrålning

Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Den kommer från rymden, marken och oss själva. Denna strålning kallas naturlig bakgrundsstrålning och genomsnittssvensken får cirka 1 mSv (millisievert).

Kosmisk strålning

Strålningen från rymden är normalt ganska liten, ungefär 0,3 mSv per person och år i Sverige. Ju högre upp man kommer desto högre blir strålningen. Personal ombord på trafikflygplan kan på 10 000 m höjd få en extra stråldos på flera mSv per år.

Markstrålning

Strålningen varierar mycket beroende på var man befinner sig. I Sverige är stråldosen i genomsnitt 0,5 mSv per person och år, men vid till exempel de bohuslänska klipphällarna kan den vara tre till fyra gånger högre än på andra ställen. Dricksvatten kan innehålla radioaktiva ämnen, framför allt radon.

Image
Barsebäck

Den egna kroppen

Människokroppen innehåller radioaktiva ämnen, framför allt kalium-40 och kol-14, som naturligt utsätter oss för strålning. Det är en relativt liten dos, ungefär 0,2 mSv per person och år.

Genomsnittlig stråldos i Sverige

I Sverige utsätts vi normalt för en stråldos på, i genomsnitt, 3 mSv per år. Detta inkluderar också strålning från radon i hus och strålning i samband med sjukvård.

INES-skalan klassificerar en händelse på ett kärnkraftverk

Image
INES-skalan

INES står för "International Nuclear Event Scale" och har utvecklats av FN:s internationella atomenergiorgan IAEA. Genom att klassificera händelser som inträffar på kärnkraftverk enligt INES-skalan får allmänhet och media snabbt en uppfattning om hur allvarlig händelsen är. Man kan jämföra INES-skalan med Richterskalan för jordbävningar.

Tre kriterier avgör

  • Omgivningspåverkan = utsläpp av radioaktivitet till omgivningen.
  • Anläggningspåverkan = utsläpp av radioaktivitet inom anläggningen.
  • Försämring av djupförsvar = försämring av anläggningens säkerhetssystem.

Det kriterium som ger den högsta nivån blir avgörande för hur händelsen bedöms. INES har sju nivåer. Händelser som inte har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt klassificeras som 0, dvs under skalan. Nivå 1-3 = händelser eller incidenter och nivå 4-7 = olyckor

Relaterat innehåll

Här finns fakta och teknisk data för Barsebäcksverkets två, numera nedlagda, reaktorer.

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna vi får. Läs mer om allt från det radioaktiva avfallet till hur vi påverkar miljön runt omkring oss.

Bli trainee eller skriv ditt examensarbete hos oss på Uniper och ta chansen att få insyn i några av de mest säkra produktionsanläggningarna i Sverige.

Our global presence

We continue to strengthen our presence in key markets, develop innovative solutions and acquire companies in prioritized areas. Uniper solutions are sold to over 100 countries and we currently operate in over 40 countries.